Smärtan kom plötsligt över mig då jag trodde att smärtorna skulle börja minska.
I måndags vaknade jag av smärtan inte kändes lika stark, jag blev så otroligt glad och hade jätte mycket energi.
Jag berättade en för en annan endotjej som jag pratar med och fann lyckan i behandlingen jag trodde så på att det äntligen hade börjat fungera. Men smärtan kom över mig och återigen var jag tillbaka på noll.
Magen kraschar och jag vet inte vad mer jag ska ändra i kosten :( Att jag bara väntar på att få diagnosen svart på vitt är ett faktum.
- Grattis, du har IBS.
- Tack så mycket, något mer?
Ja det är lite så det känns. Men vem vill egentligen göra en koloskopi? Man MÅSTE, ingen VILL.
Blää, nu ska jag vara nervös för det med, men som tur är ska jag be om allt lugnande som finns så jag slipper minnas något. Jag orkar inte med mer undersökningar, jag vill att min kropp ska få vila!
Jag använder ju Estradot östrogen plåster mot alla biverkningar. Svettningarna har faktiskt gått ner lite och det är jag glad över. Men jag undrar om det är de som pajar magen?
Det ser ju inte så snyggt ut på magen med en massa plåsterlim överallt men det är väl det man får ta under denna pärs! Stå ut! Kämpa på och ge inte upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar